Fotograf: Juha Varrela
Lycaena virgaureae, scarce copper (eng.)
Den vitfläckiga guldvingen ger intrycket av en lysande gnista på sensommarängen. Hanarnas flykt mellan guldrisets, prästkragarnas och renfanans blommor är iögonenfallande. De har alla ett eget revir där de jagar förbiflygande fjärilar i hopp om att hitta en hona. Arten är en av våra talrikaste dagfjärilar.
Hur ser den vitfläckiga guldvingen ut?
Arten är liten, och den kan förväxlas med andra guldvingar, speciellt den stora guldvingen. Hanen och honan ser olika ut. Hanens guldglödande vingars ovansida saknar teckningar, men sådana finns rikligt på honans mer anspråkslöst orangefärgade vingar. De fläckiga honorna påminner om honor av andra guldvingar, men arten känns alltid igen på bandet av vita fläckar på bakvingarnas undersida.
Var och när kan man träffa på den vitfläckiga guldvingen?
Den vitfläckiga guldvingen är en mycket vanlig art i södra och mellersta Finland.. Under 2000-talet har den snabbt spritt sig till norra Finland. Arten är påträffad ända uppe i Sodankylä. Under sin flygtid är den en av våra allmännaste dagfjärilar. Vanligtvis ser man bara några få eller några tiotals exemplar om dagen, men även större mängder har rapporterats, speciellt i utbredningsområdets norra delar.
Den vitfläckiga guldvingen trivs särskilt på torrängar och på ängar, ruderatområden, åkerkanter, längs mindre vägar samt i trädgårdar och parker. Guldriset är artens favoritväxt.
Den vitfläckiga guldvingen flyger först under hög- och sensommaren. De första exemplaren börjar flyga kring midsommar, men vanligtvis börjar flygtiden i mitten av juli och slutar i mitten av augusti. Sena exemplar har setts i september.
Larven lever enbart på bergsyra. Arten övervintrar som ägg.
Hotar något den vitfläckiga guldvingen?
Inga förändringar i den vitfläckiga guldvingens status har observerats och arten behöver inga skyddsåtgärder.
Varför skulle den vitfläckiga guldvingen vara en bra nationalfjäril?
Vårt lands vanligaste guldvinge är en lättigenkännlig färgklick på sensommaren. Den är den klart vanligaste av våra fem guldvingearter. Arten börjar flyga först kring midsommar, något som mången finländare säkert kan identifiera sig med.
Utbredning
Kartorna är ritade utgående från gjorda observationer. Ju mörkare grön färg, desto fler observationer. De svarta strecken beskriver skillnader i hur vanlig arten är i olika delar av landet, utgående från gjorda observationer. De gröna punkterna är separata fynd som kompletterar det egentliga, större utbredningsområdet. Arten kan alltså förekomma regelbundet kring en enskild punkt.
Kartritare: Janne Sinkkonen. Kartorna är publicerade i Suomen päivä- ja yöperhoset – maastokäsikirja (Silvonen, Top-Jensen, Fibiger).