Aurorafjäril

Fotograf: Juha Varrela

Anthocharis cardamines, orange tip (eng.)

Aurorafjärilen är ett säkert vårtecken. Du kan få syn på den i maj då gyllenarterna och vårärten visar upp sina gula respektive röda blommor. Hanen är lätt att känna igen på vingarnas orangea fläckar – sådana har ingen annan fjäril i Finland.

Hur ser aurorafjärilen ut?

Auroran är en medelstor fjäril som är lätt att känna igen. Sådana orangea fläckar på framvingarna som hanen har finns inte hos några andra dagfjärilar i vårt land, inte ens hos aurafjärilshonan. Ett kännetecken som är gemensamt för båda könen är de gröna oregelbundna teckningarna på bakvingens undersida.

Honorna ser man mer sällan, eftersom de rör sig mindre än hanarna. De påminner dessutom om rapsfjärilar och andra vita fjärilar.

Var och när kan man träffa på aurorafjärilen?

Auroran är allmän och spridd ända till Lappland, men i nordligaste Finland är observationerna mer sporadiska. Aurorafjärilen påträffas mestadels i enstaka exemplar, men man ser den regelbundet.

Arten favoriserar miljöer med frisk och fuktig mark i närheten av skog. Den påträffas i åker- och skogskanter, längs skogsvägar och i skogsgläntor, på ängar och under ellinjer, i parker och trädgårdar. Särskilt hanarna kan flyga långa sträckor då de söker efter honor.

Auroran flyger på våren och försommaren. Ibland ser man dem redan i april, men flygtidens topp infaller i slutet av maj och början av juni. De sista exemplaren kan ses ännu i juli.

Hotar något aurorafjärilen?

Inga förändringar i aurafjärilen status har observerats och arten behöver inga skyddsåtgärder.

Varför skulle aurorafjärilen vara en bra nationalfjäril?

Auroran gläder finländarna som ett säkert vårtecken.

Utbredning

Kartorna är ritade utgående från gjorda observationer. Ju mörkare grön färg, desto fler observationer. De svarta strecken beskriver skillnader i hur vanlig arten är i olika delar av landet, utgående från gjorda observationer. De gröna punkterna är separata fynd som kompletterar det egentliga, större utbredningsområdet. Arten kan alltså förekomma regelbundet kring en enskild punkt.

Kartritare: Janne Sinkkonen. Kartorna är publicerade i Suomen päivä- ja yöperhoset – maastokäsikirja (Silvonen, Top-Jensen, Fibiger).