Asknätfjäril

Fotograf: Reino Styrman

Euphydryas maturna, scarce fritillary (eng.)

Asknätfjärilen representerar östlig exotik – ju längre västerut man går desto sällsyntare blir fjärilen. De största förekomsterna finns i sydöstra Finland. Hanarna har revir som de aktivt hävdar. Hanen dyker omedelbart mot allt som rör sig men återvänder snabbt till sin utkiksplats.

Hur ser asknätfjärilen ut?

Asknätfjärilen är en medelstor fjäril, som kan förväxlas med andra nätfjärilar, speciellt väddnätfjärilen. Hanen och honan ser rätt lika ut och i naturen är de svåra att särskilja. Honan är något större än hanen och inte fullt så brokig.

Var och när kan man träffa på asknätfjärilen?

Asknätfjärilen är ganska vanlig men fåtalig. Dess utbredning är begränsad till sydöstra, södra och östra Finland. Fjärilen påträffas för det mesta i enstaka eller några få exemplar, men på områdena med de starkaste förekomsterna kan man se få se flera tiotals exemplar under en sommar.

Asknätfjärilen favoriserar randbiotoper. Den påträffas i skogs- och åkerkanter, på vägrenar, i skogsgläntor och längs skogsstigar, på buskbevuxna elledningsgator, i kanten av hyggesytor och till och med i kanten av myrar. De bästa förekomstplatserna är skyddade kanter av blandskog.

Asknätfjärilen flyger på sensommaren. De första exemplaren ses redan i maj, men oftast inleds flygtiden först i mitten av juni och avslutas kring mitten av juli.

Larvens värdväxt är ängskovall som växer allmänt i skogen. Ibland är värdväxten strandveronika eller skogsolvon. Larven övervintrar som halvvuxen.

Hotar något asknätfjärilen?

Arten är fridlyst i Finland och en s.k. EU-direktivart. Den torde ha minskat i antal under de senaste årtiondena. Än så länge torde arten inte kräva speciella skyddsåtgärder.

Varför skulle asknätfjärilen vara en bra nationalfjäril?

Fjärilen berikar skogsgläntor på försommaren och berättar om vårt östliga geografiska läge. Artens starkaste förekomster inom EU finns i Finland. Fjärilen hävdar sitt revir, något som även en stor av finländarna gör.

Utbredning

Kartorna är ritade utgående från gjorda observationer. Ju mörkare grön färg, desto fler observationer. De svarta strecken beskriver skillnader i hur vanlig arten är i olika delar av landet, utgående från gjorda observationer. De gröna punkterna är separata fynd som kompletterar det egentliga, större utbredningsområdet. Arten kan alltså förekomma regelbundet kring en enskild punkt.

Kartritare: Janne Sinkkonen. Kartorna är publicerade i Suomen päivä- ja yöperhoset – maastokäsikirja (Silvonen, Top-Jensen, Fibiger).