Fotograf: Juha Varrela
Nymphalis io, European peacock (eng.)
Ingen annan art har lika blå ögon på sina vinröda vingar. Ännu på 1960-talet var påfågelögat en sällsynt migrant i Finland, men nu har arten anpassat sig till det nordiska klimatet. Arten hör under sensommaren till gårdsmiljöernas vanligaste fjärilsarter.
Hur ser påfågelögat ut?
Påfågelögat misstar man sig inte på då man en gång lärt sig dess kännetecken. Ingen annan finländsk art har lika brokiga blå ögonfläckar på sina rödbruna vingar. Vingarnas undersida bjuder också på en överraskning: de är svarta som mull. Det är en god skyddsfärg i vegetationen och på marken då fjärilen kurar med vingarna hopslagna.
Påfågelögat är en medelstor fjäril och lätt att känna igen. Hanen och honan ser lika ut och är svåra att särskilja i fält.
Var och när kan man träffa på påfågelögat?
Påfågelögat är allmän och en av södra Finlands talrikaste dagfjärilar. Ännu under 1960-talet var påfågelögat en sällsynt migrant i Finland. Arten får fortfarande tidvis tillskott söderifrån i form av migrationer. I mellersta Finland är beståndsfluktuationerna kraftiga och i norr påträffa fjärilen bara sporadiskt.
Påfågelögat lever i halvöppna och öppna miljöer. Fjärilen är en kulturföljeslagare, eftersom nässlorna som larven lever på har gynnats av mänskans aktivitet. Påfågelögat påträffas i åker- och skogskanter, på vägrenar, stränder, ängar och ruderatmark samt allmänt även i städernas parker och trädgårdar.
Påfågelögat flyger i en generation i Finland från högsommaren till hösten, och på nytt efter övervintringen från våren till försommaren. De tidigaste exemplaren har påträffats redan i mars, men flygtiden börjar vanligtvis i mitten av april och slutar i mitten av juni. Sommargenerationen flyger från mitten av juli till mitten av september. De sista påfågelögonen har setts ännu i november.
Larverna lever i grupper på nässlor, som är den enda värdväxten. Den fullbildade fjärilen övervintrar.
Hotar något påfågelögat?
Påfågelögat verkar klara sig allt bättre i Finland och arten behöver inga skyddsåtgärder. Arten har dragit nytta både av att klimatet blivit varmare och av kvävenedfallet, som har gynnat nässlorna som påfågelögats larv lever av.
Varför skulle påfågelögat vara en bra nationalfjäril?
Den här nykomlingen i Finland är en imponerande art och bekant för många från trädgårdens blommor.
Utbredning
Kartorna är ritade utgående från gjorda observationer. Ju mörkare grön färg, desto fler observationer. De svarta strecken beskriver skillnader i hur vanlig arten är i olika delar av landet, utgående från gjorda observationer. De gröna punkterna är separata fynd som kompletterar det egentliga, större utbredningsområdet. Arten kan alltså förekomma regelbundet kring en enskild punkt.
Kartritare: Janne Sinkkonen. Kartorna är publicerade i Suomen päivä- ja yöperhoset – maastokäsikirja (Silvonen, Top-Jensen, Fibiger).