Fotograf: Juha Varrela
Erebia ligea, Arran brown (eng.)
Skogsgräsfjärilen är en av skogskanternas mest kännspaka dagfjärilar. I flykten ser fjärilen nästan svart ut. Den är som talrikast under sensommaren då de flesta andra gräsfjärilars flygtid är över. Arten är talrik bara vartannat år.
Hur ser skogsgräsfjärilen ut?
Skogsgräsfjärilen är en medelstor art, som kan förväxlas speciellt med vissa andra gräsfjärilar. Hanen och honan ser lika ut och är svåra att särskilja i naturen.
Var och när kan man träffa på skogsgräsfjärilen?
Fjärilen, som ser nästan svart ut i flykten, flyger som talrikast först på sensommaren, då de flesta andra gräsfjärilars flygtid redan är förbi. Skogsgräsfjärilen är talrik bara vartannat år, i huvudsak ojämna år.
Skogsgräsfjärilen är en mycket vanlig och mycket talrik art, som förekommer i södra och mellersta Finland och i varierande grad i södra Lappland. Fjärilen påträffas ofta i grupper på många olika blommor. Under dagens lopp kan man på samma platser se flera hundra fjärilar under toppåren.
Skogsgräsfjärilen påträffas närmast på ljusare platser i skogstrakter. Sådana är skogskanter, skogsvägar, vägkanter, skogsstigar, ellinjer, igenväxande hyggesytor och bostadsområdens gårdsmiljöer som gränsar till omgivande skog.
Larvens värdväxter är många olika gräs. Fjärilens utveckling tar två år. Under det första året övervintrar ägget och under det andra året den halv- eller fullvuxna larven. I Finland lever sida vid sida två separata skogsgräsfjärilpopulationer; den ena flyger bara under jämna och den andra bara under ojämna år.
Hotar något skogsgräsfjärilen?
Inga förändringar i skogsgräsfjärilen status har observerats och arten behöver inga skyddsåtgärder.
Varför skulle skogsgräsfjärilen vara en bra nationalfjäril?
Den nästan svarta fjärilen hör till våra mest uppseendeväckande fjärilar i skogsmiljöer i så gott som hela landet.
Utbredning
Kartorna är ritade utgående från gjorda observationer. Ju mörkare grön färg, desto fler observationer. De svarta strecken beskriver skillnader i hur vanlig arten är i olika delar av landet, utgående från gjorda observationer. De gröna punkterna är separata fynd som kompletterar det egentliga, större utbredningsområdet. Arten kan alltså förekomma regelbundet kring en enskild punkt.
Kartritare: Janne Sinkkonen. Kartorna är publicerade i Suomen päivä- ja yöperhoset – maastokäsikirja (Silvonen, Top-Jensen, Fibiger).