Fotograf: Marianne Niemelä
Geometra papilionaria, large emerald (eng.)
Dagfjärilsmätaren är en av våra få helt gröna fjärilar. Den är en av Finlands största mätarfjärilar och kan påträffas nästan var som helst i vårt land. Det är en vanlig art som flyger i mörkret under natten, om dagen ser man den sällan.
Hur ser dagfjärilsmätaren ut?
Den helt gröna dagfjärilsmätaren är en medelstor fjäril som är lätt att känna igen. Hanen och honan ser lika ut och är svåra att skilja åt.
Var och när kan man träffa på dagfjärilsmätaren?
Den vanliga fjärilen besöker lindens blommor, men på dagen ser man den ytterst sällan. Artens trivs bäst i frodig löv- och blandskog, men påträffas också kring gårdsmiljöer.
Dagfjärilsmätaren kan man stöta på nästan var som helst i Finland, i Lappland är den dock fåtaligare. Arten är vanlig men sällan särskilt talrik. Nattetid påträffar man den regelbundet under dess flygtid, speciellt om de lockas till ljus, men dagtid träffar man på fjärilen bara slumpvis där den vilar.
Dagfjärilsmätarens livsmiljöer är bland annat löv- och blandskogar, kanten av dessa och trädgårdar.
Dagfjärilsmätaren flyger under högsommaren och sensommaren. Flygtiden inleds i början av juli, toppen infaller i månadsskiftet juli-augusti och de sista fjärilarna kan man se ännu i september.
Larvens viktigaste värdväxter är björk och al. Den halvvuxna larven övervintrar.
Hotar något dagfjärilsmätaren?
Inga förändringar i dagfjärilsmätarens status har observerats och arten behöver inga skyddsåtgärder.
Varför skulle dagfjärilsmätaren vara en bra nationalfjäril?
Den totalt gröna dagfjärilsmätaren är en av våra största och mest imponerande mätarfjärilar. Nattetid kan man få se den nästan var som helst i vårt land. Liksom många finländare dras den till starka ljuskällor.
Utbredning
Kartorna är ritade utgående från gjorda observationer. Ju mörkare grön färg, desto fler observationer. De svarta strecken beskriver skillnader i hur vanlig arten är i olika delar av landet, utgående från gjorda observationer. De gröna punkterna är separata fynd som kompletterar det egentliga, större utbredningsområdet. Arten kan alltså förekomma regelbundet kring en enskild punkt.
Kartritare: Janne Sinkkonen. Kartorna är publicerade i Suomen päivä- ja yöperhoset – maastokäsikirja (Silvonen, Top-Jensen, Fibiger).