Fotograf: Olavi Niemi
Diacrisia sannio, clouded buff (eng.)
Den rödfransade björnspinnaren är en högsommarfjäril, vars vingar lyser av karamellfärger. Hanen är gul och honan rödaktig – Carl von Linné misstog sig på sin tid och trodde att de var frågan om två olika fjärilsarter. Man stöter ofta på den då man vandrar på myrar.
Hur ser den rödfransade björnspinnaren ut?
Arten är medelstor och relativt lätt att känna igen. Hanens framvingar är gula och honans orangebruna. Car von Linné namngav dem som två olika arter, fastän han gissade att de bara var olika kön.
Var och när kan man träffa på den rödfransade björnspinnaren?
Den rödfransade björnspinnaren är rätt allmän ända till gränsen till Lappland. Speciellt i norr ser man vanligtvis mest enstaka fjärilar, men på det bästa förekomstplatserna kan man observera några tiotal per dag. Arten varierar inte särskilt mycket från år till år.
Den rödfransade björnspinnaren trivs i halvöppna miljöer på frisk mark. Man ser den speciellt på kärrängar och myrar, skogs- och åkerkanter, på hyggesytor och i skogsgläntor, på sluttande ängar och vägrenar. I gårdsmiljöer påträffas arten sällan.
Artens flygtid inleds i början av juni och fortsätter till mitten av juli. Under varma år utvecklas en andra generation som kan ses flyga från augusti till mitten av september.
Fjärilarna flyger främst om dagen, hanarna även nattetid. Fjärilarna gömmer sig i vegetationen och flyger lätt upp om de blir störda.
Larven lever på många av myrarnas och moskogarnas växter och övervintrar som halvvuxen.
Hotar något den rödfransade björnspinnaren?
Inga förändringar i den rödfransade björnspinnarens status har observerats och arten behöver inga skyddsåtgärder.
Varför skulle den rödfransade björnspinnaren vara en bra nationalfjäril?
Den färggranna högsommarfjärilen förgyller ofta vandrarens väg över myren. Den kan få vandraren att glömma myrens stickande insekterna för ett ögonblick.
Utbredning
Kartorna är ritade utgående från gjorda observationer. Ju mörkare grön färg, desto fler observationer. De svarta strecken beskriver skillnader i hur vanlig arten är i olika delar av landet, utgående från gjorda observationer. De gröna punkterna är separata fynd som kompletterar det egentliga, större utbredningsområdet. Arten kan alltså förekomma regelbundet kring en enskild punkt.
Kartritare: Janne Sinkkonen. Kartorna är publicerade i Suomen päivä- ja yöperhoset – maastokäsikirja (Silvonen, Top-Jensen, Fibiger).