Nagelspinnare

Fotograf: Olavi Niemi

Aglia tau, Tau emperor (eng.)

Nagelspinnaren är en stor hårig fjäril, vars vingar pryds av blå ögonfläckar med vita stiftformade prickar i mitten. Den mörkbruna hanens kastande, snabba flykt ser man ofta i maj-juni. Med hjälp av sina känsliga antenner söker den efter honor. Dessa är större och ljusare och flyger främst på natten.

Hur ser nagelspinnaren ut?

Nagelspinnaren är en stor fjäril, som man kan förväxla med några andra på dagen flygande  spinnare. Hanen och honan ser olika ut. Hanens vingar är orangebruna, medan den större honan har ljusbruna vingar.

Var och när kan man träffa på nagelspinnaren?

Fjärilen har en snabb och kastande flykt. Hanen flyger om mitt på dagen och söker efter honor med hjälp av sina känsliga antenner. Hanen flyger bara i soligt väder, honan är mestadels nattaktiv.

Nagelspinnaren är tämligen allmän, men dess utbredning är begränsad till södra och mellersta Finland. Som nordligast är arten påträffad i Uleåborgstrakten. Vanligtvis ses nagelspinnaren i enstaka exemplar, men i närheten av en hona kan flera hanar flockas.

Nagelspinnarens livsmiljöer utgörs av ljusa löv- och blandskogar och deras utkanter, öppna hyggesytor, kanten av odlingar och myrar samt skogsgläntor. Fjärilen kan också ses i gårdsmiljöer och i städernas parker.

Nagelspinnaren flyger om våren och försommaren från mitten av maj till mitten av juni. De första exemplaren har observerats redan i slutet av april och de sista ännu i juli.

Larven lever på lövträd. Puppan övervintrar.

Hotar något nagelspinnaren?

Inga förändringar i nagelspinnarens status har observerats och arten behöver inga skyddsåtgärder.

Varför skulle nagelspinnaren vara en bra nationalfjäril?

Den håriga stora fjärilen med sina blå ögonfläckar är välbekant för dem som rör sig i skogen om senvåren. Hanen börjar tidigt med sin ryckiga flykt söka efter de nattaktiva honorna.

Utbredning

Kartorna är ritade utgående från gjorda observationer. Ju mörkare grön färg, desto fler observationer. De svarta strecken beskriver skillnader i hur vanlig arten är i olika delar av landet, utgående från gjorda observationer. De gröna punkterna är separata fynd som kompletterar det egentliga, större utbredningsområdet. Arten kan alltså förekomma regelbundet kring en enskild punkt.

Kartritare: Janne Sinkkonen. Kartorna är publicerade i Suomen päivä- ja yöperhoset – maastokäsikirja (Silvonen, Top-Jensen, Fibiger).